Helsingfors, Esbo, Tammerfors och Vanda hittade under försöksprojektet en gemensam melodi för datamodellerna för markanvändningsplaneringen. Nya arbetsmetoder gör det lättare att förutspå de jordmånsbundna kostnaderna vid planläggning och byggande. De ger besparingar och gör processen smidigare. Samma modeller kan också tillämpas riksomfattande.

Vad sökte man en lösning på?

Jordmånsförhållanden, markanvändning och planläggning har en stor nationalekonomisk betydelse. I begynnelseskedet av planeringen av markanvändning är primärdata oftast bristfälliga och det finns inga system i bruk med vilka man behändigt kunde bedöma kostnaderna för olika lösningars jordmånsbundenhet. Med en ny metod för planering av markanvändning är det lätt att bedöma och jämföra kostnaderna för olika markanvändningslösningar.

Mål: Att synliggöra kostnaderna för markanvändningsplanering

I lösningen gör man de jordmånsbundna kostnaderna synliga för stadsplanerare och infrastrukturplanerare. Detta ger betydande samhälleliga fördelar i hela landet.

• Kostnaderna för planläggning och infrastrukturplanering blir mera förutsebara
• Den byggda miljöns livscykelkostnader minskar
• Arbetstid och resurser besparas
• Planeringen underlättas
• Fel och kostnader minskar
• Beslutsfattandet blir snabbare och bättre
• Miljö- och klimateffekterna minskar
• Materialbehovet för grundbyggnad minskar
• I kostnaderna för grundbyggnad uppnås avsevärda besparingar

Vad gjordes i försöket?

I projektet prövades utarbetande av en byggbarhetsmodell, anskaffning av utgångsuppgifter, harmonisering och kostnadsberäkning samt testning av nya jämförelsemetoder. Utöver pilottester med olika visualiseringar av kostnadsdata efter planens ändamålsklassifikation samlade man också in slutanvändarnas respons.

Vem drar nytta av det här?

Försöket ger nytta till yrkespersoner och beslutsfattare inom markanvändningsplanering och planläggning. Kostnadsbesparingar och smidigare processer ger nytta till hela samhället.

Vilka resultat gav försöket?

Försöket resulterade i de fyra stora städernas gemensamma syn på en jordmånskarta för byggbarhetsklassificering och den datastruktur som uppkommer då jordmånsdata presenteras i ett rutnät.

Samtidigt utarbetades ett förslag till att samordnat sätt att disponera och presentera informationen om jordmånens byggbarhet. Projektet föreslår att resultaten ska tas i bruk som en riksomfattande standard.

Under projektet framarbetades också ett förslag till en maskinläsbar datastruktur för planläggningsinformationen (framför allt detaljplaneinformationen) och utreddes dess relation till fastighetsbeteckningen och den permanenta byggnadsbeteckningen. Arbetet för att standardisera datastrukturen fortsätter på miljöministeriet och även i ett annat KIRA-digi-försök som leds av Helsingfors stad.

Publicering av standardiserad jordmåns-, byggbarhets- och planläggningsinformation via ett gränssnitt enligt WFS-standarden gör det möjligt att använda informationen i olika slags informationstjänster för offentliga och privata aktörer på ett sätt som genererar betydande mervärde för samhället.