Projektet effektiviserade modelleringen av gatornas anslutningsområden och utvecklade kvalitetskraven.

Vad sökte man en lösning på?

Gator projekteras oftast med modellbaserade cad-program. Digital modellering av på- och avfarter i gatumiljö skiljer sig avsevärt från motsvarande i vägmiljö, där man har mer etablerade arbetsmodeller.

I gatumiljö finns det många små detaljer, t.ex. apparatur och ledningar, som försvårar modelleringen av på- och avfarter. Gatuprojekteringens särdrag är det stora antalet på- och avfarter, dräneringens komplexitet, gång- och cykelvägar, skyddsvägar, upphöjningar, parkeringsfickor, busshållplatser, mittfiler, kantstenar, stenläggningar etc.

Gatumodellering är ofta avsevärt dyrare än sedvanlig projektering. Dagens allmänna infrastrukturmodellkrav (YIV) beaktar inte projektering för gatumiljö utan fokuserar på vägmiljön.

Mål: effektivisera projekteringen av gatornas anslutningsområden och förbättra anvisningarna

Målet var att effektivisera projekteringen av gatornas anslutningsområden så att kostnader och nyttor är i balans, konkret att påskynda modelleringsprocessen med cirka 50 procent.

Ett annat mål var att precisera kvalitetskriterierna för anslutningsområden. Projektet tog fram utvecklingsbehov för anvisningarna om gatuprojektering i de allmänna infrastrukturmodellkrav (YIV), som ges ut av Bygginformationsstiftelsens särskilda huvudkommitté buildingSMART Finland.

Vad gjordes i projektet?

Projektets pilottest utfördes vid projekteringen av gatorna i ett nytt bostadsområde (Haapajoki) i Joensuu. Där testades ett nytt sätt att projektera anslutningsområden så att slutresultatet betjänar såväl projekteringen och utförandet som förvaltningen av infrastrukturen.

Vem drar nytta av det här?

Ingenjörer som projekterar gators anslutningsområden samt tjänstemän i kommuner och staten.

Vilka resultat gav försöket?

På basis av pilottestet rekommenderas att åtminstone två fall särskiljs: projektering och byggande av gator i ett nytt bostadsområde och motsvarande arbete i befintlig stadsmiljö.

Projektet tog fram utvecklingsbehov för anvisningarna i de allmänna infrastrukturmodellkraven (YIV). Projektets fokus låg på projektbeskrivningsfasen men pilottestet gav underlag för tydliga krav även på föregående faser.

I projektet framkom tydligt att dagens anvisningar mer specifikt behöver förklara skillnaden mellan modellbaserad projektering och dess utdata,

som i regel består av linjer, punkter och ytor som följande användare måste bearbeta beroende på ändamålet med objektet. Dagens cad-program tvingar till s.k. modellbaserad projektering. Utskrift av modellens dataunderlag ger inte direkt överförbara data om alla byggnadsdelar. Det är inte ändamålsenligt att projekterare skapar ett fullständigt dataunderlag som inte kan utnyttjas i följande faser. Det lönar sig att satsa på dataunderlag som ger klara fördelar.